Att Pyret har kommit in i någon "fas" som gör att:
Hon aldrig kan få ja eller nej frågor för då svarar hon alltid nej.
Hon får förtvivlade utbrott för minsta lilla mikroskopiska motgång och de kan bara tröstas genom att säga till den lilla högen som ligger platt på magen på golvet att: "Nu tar jag upp dig och kramar dig."
Hon har blivit lite kaxig.
Hon äter om möjligt ännu mindre.
Det är ju inte ett dugg jobbigt. Inte alls. Nope. Hur lugnt som helst.
Oh well.
Polarn å andra sidan vill sova redan klockan 18 på kvällen, vilket passar utmärkt en sån här kväll när vi ska leka Svensson och äta tacos, kolla mellon och äta chips. Det leder dock till att hon vaknar redan klockan 5 på morgonen vilket känns mindre trevligt.
Småbarnsliv som vanligt alltså.
Kommentarer