Jag hade tänkt ge mig ut och försöka springa idag.
Sen kom jag hem till oplogade vägar, så vi kunde inte ge oss ut tillsammans, maken och jag, med barnvagnen. Alltså skulle jag vänta tills efter att barnen sov.
Men se, nu föll det sig så att idag på förskolan hade Pyrets favvo-fröken inte hittat Bappen, troligtvis för att de, av någon okänd anledning, lagt den på hennes hylla istället för i kudden. Så lilla diktatorn hade sovit utan Bapp på sovstunden.
Vi passade därför på att Oj, oj, var är alla Bappar? Nämen, borta hemma också? De kanske har gått hem till sig och sina katter (mobbo går hem till sin katt, alltså anser hon att alla som går hem går hem till sina katter)? De har glömt att säga hejdå. Ska vi ringa Bapparna och säga hejdå?
Det gick över förväntan, för hon gnällde men kunde i nästa stund skämta och hon somnade utan. Dock tog det lite längre tid att få henne att somna.
När hon väl somnat väntade en stunds skolarbete som inte blev gjort under dagen för att gruppen jag jobbar i är bra men lite ostrukturerade och jag orkar/vill inte ut och springa klockan nio på kvällen.
Så; passa på att försöka säga hejdå till napparna vs jogga. Valet var inte helt lätt när man är taggad för att komma igång, men ändå rätt självklart. Nu håller alla sina tummar för att det här håller så att jag inte slösat bort kvällen. Ok?
Kommentarer