Det där med att börja saker på en måndag är ju så dumt. Jag gör så hela tiden såklart, men det är ändå väldigt dumt. Man ska börja med saker när man känner för det och är taggad.
Därför tog jag upp joggandet igen imorse. Det snöade, jag ville ha sällskap så herr B.o.B. och barn fick följa med, det var snömodd överallt, det blev mer intervallträning än det var tänkt för att Pyret gnällde med jämna mellanrum, en bit blev väldigt långsam eftersom Pyret promt ville gå men 8 km blev avverkade. Trots allt.
Och jag dog inte, det gick till och med bättre än vad jag trott.
För att vara modig på riktigt ska man göra det man egentligen inte vågar, säger Bamse. Lite så tänkte jag imorse. Därför vågade vi också inta middagen på O'Learys, med barn.
Fast en dag då Pyret börjar med att ligga på golvet och ropa på sin syster som ligger bredvid och vilja hålla handen och sen utbrister: Iris, ja älska dej!
En sån dag vågar man väl precis vad som helst.
Kommentarer