Fortsätt till huvudinnehåll

Generöst att dela med sig till andra.

När vi var på Öppna förskolan sist hörde jag en mamma säga till en annan mamma: Ja, han var ju sjuk men det var ju för två dagar sen, så jag tänkte äh, vi går hit.
Vad schysst, tänkte jag. Smitta ner oss igen liksom. Två dagar hinner man knappast bli smittfri på.
Idag var vi på lunch med mammakompisen och pyrets bff. Restaurangens lekhörna var okuperad av en liten flicka på x antal år, såg jag när vi kom in och jag höll på att klä av pyret. Samtidigt hörde jag hennes pappa prata i telefon och säga: Jag är hemma med sjukt barn idag. Vid närmare granskning ser jag att flickebarnet är alldeles prickigt.
Där huserar hon bland alla leksaker, på den lurviga mattan och leker glatt med allt.
Måste jag nämna att våra ungar inte fick någon lekstund innan vi gick?
Hur tänker föräldrar? Det är inte ens att försöka smussla in de sjuka barnen på förskolan för att de måste till jobbet. De släpper lös ungarna på "frivilliga" platser, de skulle lätt kunna bespara andra barn och deras föräldrar allt besvär.
Så galet egoistiskt och taskigt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.