Fortsätt till huvudinnehåll

Sista minuten

I sista stunden fick vi veta att arvsmassornas kompis från förskolan befann sig på Gotland. En mellanlandning från 4 år i Sydafrika innan de tar sig vidare till Makedonien där mamman ska bli svensk ambassadör. Allt går att lösa, så vi hann få till en fika på förmiddagen innan vi behövde åka med färjan. Så magiskt att se tjejerna hänga som om ingenting hänt sedan de sågs innan pandemin 2019. 
Men nu lämnar vi flugorna, spindlarna, skalbaggarna (och syrsorna).
Och vi tar oss uppåt landet. 
Jag ser fram emot badrum som inte luktar illa, hotellfrukost och att få sova en hel natt utan att bli väckt av flugor i ansiktet. Att slippa bli biten av bromsar kan ju också vara trevligt.  
Men mest hotellfrukost.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän