Gott land

Eftersom det var fint väder passade det utmärkt med en tur till Bungenäs kalkbrott med dess magnifika vyer.

Jag ville dit för att jag gärna tog en lunch i Kalkladan. Valet föll på en buffelmozzarella, det var ett bra val. Det slog mig att jag har fått ovanligt många måltider för vuxna människor den här veckan.

Polarn ville dit för hon mindes att det fanns gott om salmbär där. Hon blev något besviken på att det var färre bär i år, men hittade ett gäng ändå. Mor var rutinerad och tog med en burk att samla i denna gång. Det lär jag aldrig komma ihåg igen. 

Jag fick också uppleva hur det känns att bli biten av en stor jäkla myra. Den satt på min vrist och högg till så hårt att det tog några smällar för att få den att släppa. Naturen är grym.

Pyret ville dit för hon mindes att det fanns goda möjligheter att leta efter fossiler.

Hon har sett fossiler i varannan sten, men även i några där det faktiskt syns. Så nu väntar det stora hindret att hon inte kommer få ta med sig varenda sten hon hittat. Hon frågade varför inte och jag gav några halvdana förklaringar som typ gick ut på att jag inte vill ha hemmet fullt med stenar. 

Men man kan ju inte bara promenera runt, man måste ju fika också. Det gjorde vi genom att åka till ett annat våffelställe där detta var barnportionen:

Och detta vuxen:

Skulle tagit något annat än saffransvåffla med hjortronsylt kände jag när jag såg Polarns våffla. Så Polarn bjöd på ett blåbär och lite glass.

Nästa promenad blev till rauken Jungfrun.

Arvsmassorna tyckte det var en utmärkt klättervägg. Jag tänkte att det var långt till närmaste sjukhus så jag förbjöd dem att ramla ner när de klättrade. Det kallas problemlösning.

Trots all mat var vi utsvultna när det var dags för middag, så den traditionella gotländska delikatessen Tacos slukades i ett nafs utan en tanke på att fota mästerverket. Arvsmassorna åt upp hela sina portioner och var så himla belåtna. Jag antar att det där med att man sällan äter vuxenmat har sin förklaring där någonstans.

Imorgon far vi till kallare breddgrader. Det gör mig ledsen.