Fortsätt till huvudinnehåll

Vad man behöver

Som jag har längtat efter att få ge mig ut och springa på de här vägarna:
Det ser ju ut som rena drömmen. 
Det var inte riktigt läge igår på morgonen, jag var rätt sliten efter att ha gått upp tidigt dagen innan, och av värmen. Men den här morgonen riktigt kliade det i benen. 
Så trots dålig sömn för att Pyret sov bredvid mig i en 90-säng och vi väcks av irriterande flugor, så gav jag mig ut på morgonkvisten.
Det var så tråkigt att klockorna stannade. Vad jag inte tänkt på var att turen blir bara rakt fram på plant underlag. Jag tappade motivationen totalt och var nära att ge upp.
Men då vet jag det, jag vill ha lite mer variation på mina rundor. Jag har inte mått toppen under dagen heller, så det är ju möjligt att det skulle kännas roligare med mer ork i kroppen. Den lös dock med sin frånvaro idag. 

Vi körde upp till Lummelundagrottan för ett besök, för arvsmassorna hade glömt hur den var.
Vi fick en annan guide den här gången, som var bra på att dra in lite skämt bland all fakta, varav en del vi inte fick höra förra gången. 
Efter det gick luften ur mig, och arvsmassorna. Jag behövde sova bort ett begynnande migränanfall och arvsmassorna behövde äta godis och spela mobilspel, så då gjorde vi det.

Men vi avrundade dagen med att äta middag på supercharmiga Magazin1. Maten var fantastisk och lockade fast jag hade något begränsad aptit. Att ett litet ställe ute i ingenstans får till en sån här vegetarisk rätt, är ett gott betyg:
Dessutom var personalen så vansinnigt trevliga att bara det gör stället värt ett besök. Nästa gång jag ska till Gotland vill jag bo på deras hotell. 
 
Nu har jag slagit ihjäl ett gäng flugor, för jag visade mig vara en jäkel med flugsmällan, och Pyret har fått sängplatsen bredvid mig. Kanske blir det lite behövlig sömn inatt. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...