Fortsätt till huvudinnehåll

Mer så

Idag viskade väderprognosen om molningt men mindre blåsigt. Den hade fel. Sommaren dök upp.
Vi gav oss ut på tur och trots cykelhysterin var det bättre omgivningar vi hittade.
Vi mötte också hästar
och renar.

Vid ena skidbacken sa herr B.o.B. "Springer ni halvvägs uppför den där backen så köper jag den där ödlan och sköldpaddan ni vill ha."
Han har tydligen redan glömt hur envisa arvsmassorna är när de fått för sig något, för de for iväg som spjut.
När de kommit hit avbröt han, för han såg hur brant backen var, och insåg säkert att de skulle fullfölja utmaningen. Så då blev det inga nya husdjur, vilket alla andra i sällskapet tyckte var en något orättvis dealbreaker. 
Trösten jag kunde erbjuda var att vi efter två timmars vandring, varav den sista biten var brant uppför baksidan av fjälltoppen, kunde äta lunch där det igår var stängt.
Det var banne mig godare än gårdagens middag.

Jag fick också en stund med en god bok i solen idag.
Ni  ser vad molningt det var. Jag samlade på mig lite solbränna för att bättra på min träningsklocka-rand:
Imorgon rör vi oss hemåt och det ska bli rätt skönt. Jag saknar vår (nya) lilla vardag och katterna. 

Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte
Skicka en kommentar
Läs mer

Räkna till 10

Pyret ville gärna åka in till stan, målet var ett besök på Kawaii.se. Det blev två besök. Ett för att titta på allt i evigheter och inte kunna bestämma sig, och ett till för att titta i evigheter och med stor vårda bestämma sig. Vi tog en paus där emellan för att äta buffé på Pizza Hut och hitta vårskor till Polarn, och ge Pyret en chans att bestämma sig. Hon kunde inte bestämma sig. Alltså jag fattar, jag la en ansenlig del av min veckopeng på alla söta saker från Hello Kitty och company, sånt här väcker fortfarande habegär i mig: Men jag hade en liten hylla i lokala leksaksaffären att glo på, inte en affär med prylar från golv till tak. En liten affär, med trånga gångar, inte alls gjorda för att en mamma och syster ska stå och vänta på att Pyret bestämmer sig. Jag tror att jag fick extra mammapoäng för att jag inte stressade, och lät henne gå tillbaka. Möjligen lät jag liiiiite irriterad när hon helt besatt ville förkorta alla andra besök i butiker för att hon inte trodde
Skicka en kommentar
Läs mer

Resande lätt

Så följde vi med herr B.o.B. på semester. Jag visste att vi skulle till Spanien, och att vi skulle till två ställen, men inte riktigt säker på i vilken ordning eftersom jag inte alls varit involverad i planeringen. Det var hit vi skulle först: Fast vi kom nästan inte hit alls.  Herr B.o.B. sa att vi skulle vara på flygplatsen en timme innan planet gick, vilket var klockan 5. För att ta oss dit skulle vi alltså ta nattbuss och sedan Arlandaexpress, vi skulle åka redan klockan 3.05 för att ha marginal.  När vi mitt i natten väntar på bussen läser herr B.o.B. att det nog var så att man behövde checka in 2 timmar innan, om en timme alltså.  Ingen taxi fanns vid taxistoppet och en Uber skulle dyka upp först efter 30 minuter.  Till sist åkte en taxi förbi, mitt i natten. Vi hann till Arlanda med 15 minuter marginal. Polarn var övertygad om att hon inte skulle tycka om att flyga, det var hon för fem år sedan också när vi flög senast. Precis som då tyckte hon sedan att start och la
Skicka en kommentar
Läs mer