Fortsätt till huvudinnehåll

Bytt är bytt när man bytt perspektiv

Jag drog på mig mina nya brallor, mitt secondhandfynd till tröja, och superduper-matchande skor denna morgon.
Men ni blir väl imponerade?

För jag och mammakompisen tog med oss våra arvsmassor och begav oss till huvudstaden för att hänga här:
Paradox museum.
Som med det mesta var det hiskeligt dyrt för något som varade i lite över en timme. Men bortsett från priset var det ganska skoj. Man fick vrida och vända på sina perspektiv och ständigt bli påminda om hur lättlurade våra sinnen är. 
Arvsmassorna verkade ha roligt, särskilt åt delarna som var mer interaktiva. Själv blev jag yr av förvånansvärt mycket och fick träna mina biceps eftersom arvsmassorna behövde lyftas lite här och där. Fokuserade på coreträning till kvällen istället. 

Dryga timmen på ett museum var ju inte tillräckligt, så vi gick några meter och åt lunch på Pizza Hut, och sedan en liten bit till för fika på Starbucks. Det gav en god grund för att i turisttider orka promenera genom Gamla stan och besöka Science Fiction bokhandeln med tre barn. Jiiiises. 
Vi åkte 9.15, kom hem 15.15, så det kvalificerar till en heldag.

När jag nu ägnat lite tid åt att öva mig i att byta perspektiv fick ytterligare ett mejl från Jaybird-supporten mig att gå ner och returnera hörlurarna. För nu skulle jag ta fram en massa serienummer och göra en liten film för att de skulle bestämma hur jag skulle gå vidare. För en helt ny produkt som jag köpt för tusen spänn för 7 dagar sedan och ägnat många timmarna att få igång.
Nope. Jag tycker jag haft tillräckligt med tålamod. Vilket jag haft för att problemet verkar ligga hos dem och jag väldigt gärna vill ha just de hörlurarna, jag sörjer verkligen de gamla, hypen om dem var sann. Men nu Googlar jag efter vilka trådlösa hörlurar för träning som är näst bäst. 

En hype som inte var sann för mig var den om Fructis hair food.
Den fick så bra recensioner lite här och där att jag bestämde mig för att prova. Men mitt hår verkar inte funka som andras, för mitt hår blev torrt som fnöske i topparna och lite... ...klistrigt i hårbotten. Det är inte första gången mitt hår blir sämre av de mest populära produkterna, jag borde ha lärt mig. 
Så nu har jag bytt ut det också, när jag är i bytar-tagen. 

Nu har jag bytt perspektiv tillräckligt för en dag, nu vill jag ha lite förutsägbarhet och lugn. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.