Fortsätt till huvudinnehåll

Kass fotograf dokumenterar dagens funderingar

Äntligen semester!
Den första dagen ägnade jag åt att äta, tvätta, handla, ta hand om blommor och vänta på att äggstockarna skulle spränga sig genom buken. Lagom start liksom.

Även om larmet var avstängt så vaknade jag självklart redan 5.30. Delvis för att det var då ägglossningsvärken började. Det var ju ingen vits att ligga kvar i sängen, och inte kunde jag ut och springa, så jag tog hand om mina palettblad, som jag envisas med att låta växa som vilda buskar.
När jag rensar igenom dem tar det en stund, det blir som rena terapin.
Ut med det gamla!

Träning är ju också terapi, och för mig handlar det om att bli starkare så väl fysiskt som mentalt. Det hjälper mig att processa svåra saker, koppla bort från ett tungt arbete, bli mer fokuserad, tänka klarare och slippa ha ont. Jag har inte haft ryggskott sedan 2018 eller ont i höften sedan 2019. Det handlar om hur det får kroppen att orka prestera, inte hur den ser ut. Jag och min ena kollega skrattade gott när en annan kollega under frukosten häromdagen frågade: "Men, du är väl lite av ett hälsofreak?" För, nä. 
Men. Det är ju trots allt såväl förvånande som skojigt att under en övning råka titta i spegeln och se att musklerna byggs på.
Det är inte så att jag vanligtvis står och flexar framför spegeln liksom. Den använder jag mer till att se hur kläder sitter, alltså påklädd. Så här bjuds man på överraskningar.

För att få muskler behöver man ju äta också, och jag kommer, liksom förra sommaren, ruinera mig på sånt här:
Varför är frukt och bär så dyrt?!

Kvällen ägnade jag åt att försöka få igång nya hörlurarna. Min ena Jaybird-snäcka pajade och spelade bara svagt ljud, så jag köpte nya för jag kan inte vara itan hörlurar och de har varit så himla bra, tänkte jag. Men nu har jag ägnat flera dagar åt att inte kasta de nya i väggen. De kopplar inte upp, eller kopplar upp men vägrar koppla upp till Spotify. Eller kopplar upp till Spotify men stänger av sig själva när musiken börjar, eller om jag byter låtlista. Jag har återställt lurarna, i Bluetooth, avinstallerat och återinstallerat Jaybird-appen, startat om telefonen, loggat ut och in på nytt i Spotify, gömt alla andra sammankopplade enheter. Men nej. Samma sak gång på gång. Så just nu har jag två par dyra hörlurar där inget av dem riktigt funkar. 
Inväntar nu svar från supporten. 
Imorgon är det semesterdag 2 av 30.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.