Fortsätt till huvudinnehåll

Skratta och gråta, ändå är det inte ens vabuari.

Har ni hört om den där när Polarn kommer och vill sova hos mig på natten och är täppt i näsan, och sedan börjar producera mängder med snor under dagen?
Visst är den hysteriskt rolig?!

"Mamma, jag tror att jag är på väg att bli förkyld igen!" skrattar det lilla livet. Fast hon säger ju fösyld, inte förkyld, och det är lika gulligt varje gång. 

Åh vad vi skrattar, hela vägen till våren.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.