Fortsätt till huvudinnehåll

Det går undan.

Efter en arbetsdag med tvära kast, dåliga besked och en nypa stress var det dags för gatloppet som kallas fritid.

Förutom de vanliga hinderbanorna "middag" och "göra sig i ordning" så skulle luciafirande förberedas. Inte har jag en blekaste om varför skolor och förskolor vill ha sådant dagen innan den faktiska lucian, jag har heller inte orkat fråga. Polarn ska ha firande utan föräldrar, det har vi vetat länge. Det innebär inte på något sätt att jag har förberett saken mer än att ta fram lucialinnen och kronor, utan att stryka linnet eller kolla lampor och batterier.

Pyret informerade att hon trodde att hon var en av de utvalda från klass 1-4 som skulle medverka i luciatåget på deras julfirande för familjerna. Vi har inte hört ett smack om saken från skolan, men hon har sagt att hon gått iväg och övat luciasånger, vilket vi tolkade som förberedelse inför julavslutning, och nu hade de övat på att gå i tåg. Jaha. Så ett lucialinne till skulle strykas och krona kollas. Den funkade halvdåligt och behövde nya lampor. Tur att vi bor nära affärer. Hon får väl ta med sig bara utifall att.

Till saken hör att vi också ska pallra oss upp tidigare för att ge Pyret frukost på sängen imorgon. Alltså fick jag förbereda födelsedagståget, ett litet paket och muffins med glasyr.

Det är väl meningen att jag också ska ta hand om mig själv i 10 minuter innan mina storslagna planer på att sova lite. Det gäller att komma i säng tidigt när man vaknar klockan 4 varenda morgon, mest för att storslagna planer sällan håller.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.