Jag började dagen med yoga. Att djupandas och sträcka ut spända muskler kändes som den bästa början för den här dan före dopparedan.
Pyret var lagom på tvären, säkert på grund av förväntningar, men det medförde humör som pendlade mellan hopp och förtvivlan. Vi ägnade oss åt några spel, varav detta var det som satte punkt för den goda stämningen:
Polarn vann och jag kom tvåa. Så kan man ju inte ha det. Pyret var helt med på spelets regler i de andra spelen, eftersom hon vann, om man säger så. Hon var väldigt entusiastisk i det här spelet också, när hon till en början ledde. Lite vinnarskalle på den där.
Det stod ganska mycket bakning på agendan idag, för julen handlar ju om socker, det vet ju alla. Jag kanske måste sluta följa Lindas bakskola, så mycket att baka, så lite tid. En del bakning skötte jag på egen hand, annan fick jag mest agera assistent till arvsmassorna.
Vi rodde denna dag i hamn. Arvsmassorna somnade nästan i vanlig tid, Pyret läste för omväxlings skull en godnattsaga för mig. Jisses vad fort läsningen går framåt. Paketen blev med viss möda inslagna, eftersom arvsmassorna önskade sig saker som är lagom svåra att slå in, och ena katten älskar att "hjälpa till" (det vill säga äta tejp och presentsnören. Så inga presentsnören). Självklart är tomtespåren utplacerade. I år fick tomten dessutom en present av Polarn, som hon gjort själv på förskolan, och ett fat med de nybakade pepparkakorna, bredvid en stol att vila sig på.
Julskinkan är klar och vi kunde ägna kvällen åt en något mörkare Scrooge i "A Christmas Carol" på HBO. Helt klart min slags julkänsla, mörk och bitter.
Nu ska vi klara av två överenergiska arvsmassor imorgon också. Jag har redan deklarerat att förmiddagen ska gå åt till en långpromenad och om man vägrar få man ingen fika. Om jag inte får dem att röra på sig något imorgon kommer de att gå upp i atomer tror jag. Om jag inte får röra på mig så kommer jag gå under. Sista försöket på julkänsla och julefrid, börjar snart.
Pyret var lagom på tvären, säkert på grund av förväntningar, men det medförde humör som pendlade mellan hopp och förtvivlan. Vi ägnade oss åt några spel, varav detta var det som satte punkt för den goda stämningen:
Polarn vann och jag kom tvåa. Så kan man ju inte ha det. Pyret var helt med på spelets regler i de andra spelen, eftersom hon vann, om man säger så. Hon var väldigt entusiastisk i det här spelet också, när hon till en början ledde. Lite vinnarskalle på den där.
Det stod ganska mycket bakning på agendan idag, för julen handlar ju om socker, det vet ju alla. Jag kanske måste sluta följa Lindas bakskola, så mycket att baka, så lite tid. En del bakning skötte jag på egen hand, annan fick jag mest agera assistent till arvsmassorna.
Vi rodde denna dag i hamn. Arvsmassorna somnade nästan i vanlig tid, Pyret läste för omväxlings skull en godnattsaga för mig. Jisses vad fort läsningen går framåt. Paketen blev med viss möda inslagna, eftersom arvsmassorna önskade sig saker som är lagom svåra att slå in, och ena katten älskar att "hjälpa till" (det vill säga äta tejp och presentsnören. Så inga presentsnören). Självklart är tomtespåren utplacerade. I år fick tomten dessutom en present av Polarn, som hon gjort själv på förskolan, och ett fat med de nybakade pepparkakorna, bredvid en stol att vila sig på.
Julskinkan är klar och vi kunde ägna kvällen åt en något mörkare Scrooge i "A Christmas Carol" på HBO. Helt klart min slags julkänsla, mörk och bitter.
Nu ska vi klara av två överenergiska arvsmassor imorgon också. Jag har redan deklarerat att förmiddagen ska gå åt till en långpromenad och om man vägrar få man ingen fika. Om jag inte får dem att röra på sig något imorgon kommer de att gå upp i atomer tror jag. Om jag inte får röra på mig så kommer jag gå under. Sista försöket på julkänsla och julefrid, börjar snart.
Kommentarer