Tillbaka i matchen

Jag var tillbaka på jobbet idag, det känns så himla bra.

Den kurator jag gjorde lite auskultering hos förra året började morgonen med att säga att hon tyckte att jag passade perfekt för jobbet. Hon tyckte att jag visserligen hade tagit till mig utbildningen, hade fördel av mycket livserfarenhet, och hade stor kunskap om såväl organisationen som klientgruppen, men att i slutändan så trodde hon att jag skulle klara jobbet enbart på att jag var så klok.
Jag lyssnade noga och hon sa verkligen så. Inte att jag inte var riktigt klok.
Det gjorde mig oändligt generad att få så fina ord från någon så erfaren.

Senare kom chefen och en annan kurator och ville att jag skulle gå en utbildning i barnsamtal som börjar redan på fredag. Jag ska också få sätta mig med den kuratorn och få lite introduktion till de praktiska bitarna i uppdraget.

Jag känner mig väl omhändertagen.

Eftersom jag plötsligt ska jobba på fredag så fick jag byta till två halvdagar, jag åkte hem och pluggade efter lunch. Då fick jag besked om att jag fick 11 av 12 poäng på en av de senaste tentorna. Den andra tentan är jag ganska rejält säker på att jag klarat, så nu är det bara de två pågående kurserna kvar. Två. Sammanlagt 15 högskolepoäng. Av ett helt program på 210 poäng.

Galet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Läs mer

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Läs mer

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.

Läs mer

attvarabob

Leta i den här bloggen