När herr B.o.B. nu är bortrest tänkte jag att jag skulle få sova lite bättre. Båda arvsmassorna har ju kommit och krupit upp i sängen under natten sedan en tid tillbaka. Det brukar leda till att jag antingen ligger med ena foten på sängramen för att inte ramla ur (för att Polarn och Pyret ligger bredvid varann i mitten och behöver lite plats för att inte ligga och gnälla på varann), eller ligger klarvaken och håller i Polarn så att hon inte ramlar ur (för att hon ligger ytterst för att inte hon och Pyret ska ligga och gnälla på varann). Men nu, med en fullvuxen mindre i sängen, borde jag ju få utmärkt med plats.
Nope.
Jag låg med ena foten på sängramen, Polarn låg med ena handen på mitt öra och sitt ena ben slängt över min midja och Pyret låg i mitten. Herr B.o.B.s plats var andaktigt tom.
Egentligen ingen överraskning.
Istället för att hoppas på att få plats i en stor dubbelsäng tänker jag utnyttja min singeltid till att skamlöst njuta av en annan favorit: Jag ska gå och lägga mig nu, redan klockan 21. Det behöver jag egentligen alltid, men efter en dag med museumbesök där jag tacksamt fick hjälp av Bobbo, bubbelbad och pizzabak så känns det skönt att inte ens behöva försöka vara social.
Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...
Kommentarer