Fortsätt till huvudinnehåll

Alla på en gång.

Symptom Polarn:
Hon var gnällig och pipig konstant under hela läggdags rutinen.
Hon var kall men svettig.
Hon somnade så snart hon lagt huvudet på kudden.

Symptom Pyret:
Hon gnällde över att det gjorde ont att kissa.
Hon somnade så snart hon lagt huvudet på kudden.
Hon drömde mardrömmar konstant under hela natten.

Symptom B.o.B.:
Hon blev ordentligt vätskesvullen för några dagar sedan.
Hon fick värk i höger höft ungefär samtidigt.
Hon fick värk i benen dagen efter.
Hon blev illamående ett par gånger under gårdagen.
Hennes lymfkörtlar svullnade i går kväll.
Hon fick ont i ryggen, på höger sida, under revbenen, i går kväll.
Hon hade ont i rygg/höft/ben/mage till den grad att hon funderade på ett besök på akuten medan hon låg vaken under natten.
Idag har hon ont i höfter/underliv och alla leder.

Åtgärd:
Polarn: Hemma från förskola, torka näsan konstant och mutas med popcorn.
Pyret: Hemma från förskolan, mutas med popcorn.
B.o.B.: Försöka vila. Hahahahaha.

Polarn är lite seg, snuvig och febrig, Pyret har inte ont i kisseriet men är lite snuvig, annars mår hon bra. Själv tänker jag som jag brukar; att om det är något allvarligt så kommer det märkas, annars går det väl över. Vilket är lite korkad logik eftersom den gången det var allvarligt; utomkvedes, så gjorde det inte alls ont och de gånger jag har haft så ont att till och med jag har åkt in så har det inte varit något.
Men mest är det ju jäkligt dålig tajming att vara krasslig när man vabbar, det funkar inte alls skulle jag säga.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.