Fortsätt till huvudinnehåll

Bara jag och mina damer.

Herr B.o.B. skulle ha Kickoff med jobbet idag. Sen sket sig något på jobbet så att de fick jobba istället för att roa sig, men för mig innebar det ändå en heldag med mina arvsmassor.
Det blev inte så dumt, inte dumt alls, för det blev en dag med mammakompisen och hennes arvsmassa. Vi lyckades åka tåg och buss, hänga i en lekpark utan toalett, fika i denna lekpark, knata iväg och äta lunch på en grillkiosk, ta oss tillbaka till lekparken, åka hem med tåg och buss och gå och handla lördagsgodis, utan några större missöden.
Alltså inte helt utan missöden, men utan några större missöden.

Det var väl kanske inte roligt när ena barnet säger att hon vill bajsa när lekparken inte hade toalett, men en plastpåse och vana från hundägar tiden hade kunnat lösa problemet. Det behövdes inte, hon väntade till lunchen, där det fanns toalett.

Det kan väl också hända att tålamodet testades när arvsmassorna, som vanligt, säger vad de vill ha att äta och sen äter en halv tugga för att sen rata maten. Då var jag ändå vis av erfarenhet och lät dem dela på en hamburgare och ta av mina pommes. Känns lika väl surt att kasta en hamburgare för 60 spänn, som de sa att de ville ha.

Det kan också ha varit lite ansträngande att den minsta arvsmassan emellanåt ville demonstrera sin repertoar av "Nej", som i Nej, hon ville inte sätta sig i vagnen när vi skulle på och av bussen för att underlätta för sin mor. Eller Nej, hon tänkte inte låta bli att smaka på en halv vindruva hon hittade på marken. Eller Nej, hon kunde inte se att hon gjorde fel när hon stack in ett finger i ögat på sin storasyster.

Det kan väl också bildas några svettpärlor i pannan och behövas några djupa andetag när båda barnen vill bajsa när man besöker grillkioskens toalett, och de vill bajsa som män; genom att sitta och filosofera i evigheter innan de får jobbet gjort. Kan ju hända att fler behöver gå på toaletten det här århundradet liksom.

Att det var ren högsommarvärme var ju vanvettigt trevligt, men det i kombination med dagens aktiviteter kanske bidrog till att humöret damp i backen totalt en hel timme innan läggdags. Allt blev bara Nej, Inte och Buhu från bådas håll. Fast alla faktorer sammantaget gjorde att arvsmassorna somnade snabbt och ruskigt tidigt, så att jag kunde spendera kvällen med en chipspåsen och se en film.

En dag som gräsänka i sällskap med sköna brudar, och den kändes inte så värst ansträngande. Vem hade trott på det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.