Fortsätt till huvudinnehåll

Bokmal.

Min plan, dröm, ambition och önskan är att göra mina barn till riktiga bokmalar. Jag tycker att det är värdefullt, viktigt och så fantastiskt roligt att läsa. Därför låter jag dem få böcker de vill ha och pekar på alla dagar i veckan, jag försöker uppbåda entusiasm och glädje vid val av kvällens gonattsaga (även när samma bok väljs för hundraelfte gången) och att låta bli att få psykbryt när sagan avbryts en gång i sekunden eller akompanjeras av sång från ointresserat syskon.
Så jag kunde inte bli annat än nöjd när barnens avdelning på förskolan började med bokpåse och idag var det Pyrets tur. Hon får välja ut sin favoritbok att läsa hemma, ta med den till förskolan i bokpåsen, så visas den upp på en speciell plats och läses för alla.
Hon bar så stolt påsen hela vägen.

Boken hon valde att ta med var den senaste och nyaste favoriten, som hon fick när vi storhandlade förra veckan; Bamse och Billy Boy.

Nu hoppas jag att det blir en riktigt höjdpunkt i upplevelser att få visa upp sin bok och få den uppläst i skolan så att intresset för böcker boostas ännu lite mer.

Själv sitter jag och drömmer om att bli frisk. Helgen skulle inte bara ha varit besök på ett dop utan jag hade planer på att införliva min bokhylledröm. Alla planer gick i stöpet.

Grunden, förebilden, visionen är den här:
Fast med en tv-bänk i ena änden och vägghylla med låg hylla under i andra änden och däremellan hyllor. Istället för skrivbord kommer det stå ett matbord framför, vilket brukar agera som mitt skrivbord.
Jag menar, jag lever ganska mycket med mina böcker och mitt "skrivbord" och kommer göra det några år till, jag förtjänar en schysst arbetsplats. 

Möjligen finns en annan inrednings dröm på lur också. Möjligen. Men jag är tveksam till om hushållet kommer låta den genomföras och jag behöver hushållet för att genomföra den.

Men först ska jag bli frisk. Att gå med långsam treåring till förskolan och tillbaka tog nästan död på mig, så jag tror att jag börjar med att bli frisk. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...