Fortsätt till huvudinnehåll

Medium men i litet format.

Tentadag.
Tentor är aldrig kul, men jag brukar ändå känna att det är okej någonstans, för att jag vet att jag har gjort allt som krävts av mig och allt jag kan. Den här gången hade jag gjort vad jag tror att läraren kanske, med lite tur, men jag vet inte, hade krävt av mig och jag hade famlat i mörkret och hoppats att det var mitt bästa.
Skillnaden blev att i vanliga fall oroar jag mig för om jag ska komma ihåg vad jag har lärt mig, den här gången oroade jag mig för om jag hade lärt mig vad jag behövde kunna.
Men jag fattade alla frågor, tror jag i alla fall, så jag skrev klart på en timma och tio minuter. Sen satt jag kvar och småpillade, "läste igenom" och andades en stund innan jag gick.
Det där "snart är det efteråt" tänket jag brukar köra med när jobbiga saker ska hända blev riktigt sant idag.

Jag firade med ett besök på Emmaus. Så värd det kände jag. Men jag lämnade stället med, visserligen några plagg, men också lite bitter smak i munnen.
Jag skulle titta på jeans, jag drar storlek 29-30 tum beroende på märke, alltså tittade jag på de som var märkta med M; som i medium. Men icke, där hängde en uppsjö av 28 tum.
28. Så de tycker att en medium är från 28 tum? Näääääää. Är det bara jag som tycker att 28 tum är en small? 30 och 31 ansåg de tydligen var en large dessutom. Skevt.
Sen kan man väl tycka att storlekar hit och storlekar dit, men signalen de skickar när de märker på det sättet är möjligtvis ihopkopplad med en syn på kroppen som inte är så hälsosam alltid. Tycker jag.

Fast nu har jag inte tid att fundera mer på sånt, nästa kurs drar igång imorgon och vi ska visst ha läst en massa kapitel till dess. Och ännu fler till måndag. Samtidigt som vi har de dagarna fullspäckade med föreläsningar och information. Det blir kvälls- och helgjobb, som vanligt i den här branschen, utöver ordinarie tid och utan ob.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.