Fortsätt till huvudinnehåll

Förlåt.

Jag har säkert varit lite frånvarande. Varit usel på att höra av mig. Disträ. Otillgänglig. Tråkig.
Det finns inga ursäkter, verkligen inte, men om jag får så vill jag ge ett litet axplock av mitt liv det senaste året, för att försöka förklara.

Här, bland annat, har min hjärna varit:



Här, bland annat, har mitt hjärta varit:



Men förlåt, jag har verkligen varit dålig på att kombinera det där med allt annat som är så himla viktigt i livet. 
Jag hade hoppats på att kunna säga att jag ska bli bättre på det nu, men eftersom det bara blir mer att göra med både det som hjärnan, såväl som det som hjärtat, pysslar med så vågar jag inte lova något. Istället oroar det mig allt mer att jag försakar för mycket. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.