Pyret fick en ny potta idag.
Efter att ha hört om hennes motstånd mot vanliga toaletter ringde Åh och erbjöd deras gamla potta, som ser ut som en riktigt toalett och har ljud. När det gäller att få potträningen att gå så smidigt som möjligt är man redo att prova allt, så tack sa jag.
Pyret fick syn på den och sen var det "Robotpottan" för resten av kvällen.
Vi skulle göra rent den, vilket hon ville hjälpa till med, i evigheter, så det blev den renaste pottan i världshistorien. Sen kunde hon inte ens vänta på att den skulle torka innan hon ville prova den och så snart hon var färdig ville hon kissa igen.
Med inte alls så mycket tålamod som behövdes lyckades vi få henne att vänta tills det var dags igen, varpå hon flyger in i badrummet, sliter upp locket, drar ner byxorna och gör sin grej innan man ens hinner blinka. Å så vill hon kissa igen, direkt efter.
Fortsätter det så här kommer potträningen gå som en dans hädanefter. Vi får väl hoppas, och tack som attan Åh.
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Kommentarer