Fortsätt till huvudinnehåll

Bara lite till och i evigheter.

Idag är jag officiellt över som artist. Jag klarar mig med nöd och näppe igenom arbetspassen men sen finns det ingen energi kvar i kroppen.
Jag vet inte hur jag ska klara mig igenom morgondagen när det dessutom kommer bli lite extra ös på jobbet med fler patienter än veckan hittills har bjudit på. Idag snubblade jag på mållinjen och var så slut att jag nästan tog till lipen när herr B.o.B. inte var hemma när jag tittade på klockan och den visade 18.01. Ännu mer höll jag på att klappa ihop när jag insåg att jag behövde hoppa in i duschen innan jag kunde gå och lägga mig. På den nivån är det.
Imorgon är det i alla fall sista dagen innan maken går på 4 veckors semester. Barnen kommer dock fortsätta hålla sitt tempo, det blir ju inte till att slappa i en hängmatta direkt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.