Fortsätt till huvudinnehåll

Segern är min. Inte.

Frukost.
Imorse.
Eller natt.

Att vara nöjd med att Pyret och Polarn somnade tidigt var kanske lite av att ta ut segern i förskott.
Jag vaknade klockan 3.31 av att jag hade kört ut min fot utanför sängen och något rörde vid den.
Aaaaaa!
Sen ser jag min dotter där hon står vid sängen som något ur The Ring med sina mjukisdjur i famnen. Jag fnittrar hysteriskt i några sekunder, för att återfinna min hjärtrytm, medan hon klättrar upp mellan mig och herr B.o.B.  
Till hennes försvar så har hon sovit sjukt bra de senaste veckorna, legat i sin egen säng hela nätterna igenom och bara drömt någon enstaka mardröm per natt.
Nu låg hon dock där och efter några minuter efterfrågade den lilla damen frukost. Noooooo. 
Lite tjat senare gav hon upp, trodde jag, och sa att hon ville gå och sova i lilla sängen. 
Vi har vunnit! Hon trivs bättre med att sova i sin egen säng! Tänkte jag eftersom jag är så blåst att jag fortsätter att ta ut saker i förskott.
Noooooo. 
Efter 20 minuter liggande på stenhårt golv, hållande den lilla i handen för att hon ska somna om, så säger hon pigg som en lärka:
Nu vi gå och äta frukost!
Polarn sov vidare ända till 5.00.
Så det blev en absurt tidig frukost, en dag med absurt mycket kaffe och ett dygn fullt av absurd sömnbrist.

Mina päron och min bror höll mig vid liv under dagen och jag kom hem bara strax innan maken.
Dessutom med ett gäng nostalgi prylar jag kanske kommer ihåg att visa upp en annan dag. En sån där jag har sovit.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...