Fortsätt till huvudinnehåll

Orka.

Heldagar med barnen i helgen.
Alltså. Herre. Min. Jädra. Jeeesus.
Var får de all energi ifrån!? Var!?
De får ju inte ens socker!
På något Harry Potter magiskt sätt lyckas de vara överallt, samtidigt, på alla sätt och vis med en outtröttlig förmåga att låta, konstant. Människor klagar över de där leksakerna som låter för att de är jobbiga att lyssna på. Äh! Sådana låter som valsång i jämförelse med mina arvsmassor.

Nu har ju Polarn inte helt lämnat sin mammighet än, förhandlingar om andra armars lämplighet för bärkraft, handhållning och kramar pågår för fullt men låsningarna är lika starka som i nuvarande riksdagen. Hon har också hamnat i den där perioden när hon vägrar sitta i vagn, antingen ska hon öva de korta stubbarna till ben eller så vill hon se marken från högt ovan. Ett plus det andra blir alltså att jag får gå och hålla det där korta fyllot i handen och ha sönder nästan alla muskler i hela kroppen, eller gå runt och bära på henne och ha sönder de muskler som blev över.
Yey!
Stackars Pyret ville hjälpa till genom att hålla Polarn i handen på dagens promenad men blev tok-dissad. Det gjorde henne lite ledsen. Så vi försökte verkligen att få Polarn att gilla idén men fick ge upp eftersom hon tände sin mikromillimeter långa stubin och fick ett utbrott. Det tionde den timmen.

Inte sover de dsgtid heller.
Polarn slocknar väl till någon kort stund men Pyret sover inte alls de dagar hon är ledig, oavsett hur mycket vi aktiverar henne. Vilket får oss att ytterst naivt, varenda gång, tänka att de kommer somna tidigt. De somnar exakt samma tid oavsett om de har sovit under dagen eller inte. Den enda skillnaden blir att de är fasiken så mycket tjurigare de sista två-tre timmarna. Vi också, eftersom vi var eviga gång bygger upp en fantasi om tidig kvällsfika och sitter i över en timme och väntar på att de ska bli trötta någon gång.

Fast det är ju skönt att få helg. Så att man får vila upp sig menar jag. I motsats till att sitta och prata om Marx, fika, äta lunch, snacka skit och ha lite tentaångest hela dagarna. Jodåsatte.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...