Måste de där små sakerna vara så underbart drivna av någon slags inre Skalman klocka? Och om de nu måste vara det, måste de lyssna på den klockan när de samtidigt är inne i såna däringa faser?
Att försöka få en vettig läggdags-tid till stånd i just den ovan påpekade situationen måste likna förhandlingarna mellan Telia och CBS Discovery. Det råder något av ett dödläge kan man väl säga.
Pyret förhalar genom att begära gröt, en saga till, en annan saga, begära att få somna i soffan, exempelvis, och sen vråla Ja vill inte sova!!
Polarn vill ligga i famnen och leka akrobat, pilla på min mun, klappa katten, sparka på något-vad-som-helst, leka med nappen, leka med sitt hår, leka med mitt hår, bland annat.
Att byta till sommartid är något jag aldrig märkt av förrän jag fick såna där saker som följer klockan som små robotar. Belöningen är väl att de sover en timme längre på morgnarna, imorse vaknade Polarn först vid 6.30, Oh the glory. En klen tröst när läggrutinen pågår i uppemot 2 timmar men Manärtacksamfördetlilla.
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Kommentarer