Fortsätt till huvudinnehåll

Hårt träningspass.

Jag har för mig att jag någon gång, någonstans, lärt mig att hjärnan arbetar på glukos som bränsle. Så kanske är det den senaste tidens intensiva pluggande som gjort att jag är konstant trött som en sengångare, förvirrad som en karusell på Gröna Lund och ständigt skithungrig.

Kanske pluggar Pyret mycket just nu hon med, för hon äter ganska bra till middagen. Med ett gott humör dessutom. Efter dagens middag deklarerade hon med dramatisk röst:
"Ja måste få glaaaaass!"
Jaha, sa vi, måste du?
"Jaaaa, annars döööör ja!"
Okej.
En blivande Persbrand där eller?

Sen vet jag att ni undrar hur gårdagens presentationen av gruppens lilla kreativa del, "filmen" om galna tanterna på tåget, gick. Utmärkt. Alla garvade, inklusive läraren. Själva försökte vi mest hålla oss för skratt och inte fnissa i förväg.

Men jag känner mig rätt slut nu. Det ska bli skönt att få den här tentan avklarad. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.