Fortsätt till huvudinnehåll

Hör upp!

Alltså Hallå spindel-samhället-där-jag-bor.
Vi måste ha ett snack.
Jag försöker verkligen lära mig att dela utrymme med er. Jag försöker vara en god människa. Jag försöker tänka allt det där om att ni är små (vilket är halva anledningen till att jag tycker ni är lite creepy; små men jäkligt snabba liksom), säkert mer rädda för mig än jag är för er (säkert, ni går på valium för att hantera er större rädsla då eller?).
Jag försöker.
Men vi kommer aldrig riktigt komma överens om ni gör att det första jag lägger mina övertrötta ögon på på morgonen, långt innan jag har hunnit övertyga mig om allt det där som står ovan, är det här:

Om jag försöker får fasiken ni lägga manken till ni med.
Nu försöker vi igen, okej?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.