Igår sov BÅDA BARNEN KLOCKAN 20:00.
Det firades med att dra igång Appel-tv och hyra en film. Valet föll på "The secret life of Walter Mitty".
Förutom att Ben Stiller gjorde en fin roll bortom hans vanliga lite pinsamma humor så gick budskapet fram.
Livet är för kort för att man ska fega ur och stagnera.
Såna där filmer med ett budskap kan bli lite jobbiga och lite predikande, men när de görs bra så blir i alla fall jag lite inspirerad och lite sporrad. Lite. För jag känner mig kanske träffad, att det är så himla onödigt att gå omkring och vara feg. Så det ska jag kanske sluta med då.
Sen kan vi ju begrunda det faktum att vi såg en hel film. Bara sådär.
Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...
Kommentarer