Polarn har under ganska lång tid fått kvällsmål klockan 22, sen sussat gott till klockan 4 och vaknat för dagen klockan 6. Lyllo mig liksom.
Jag vet inte om det är lagen om alltings jävlighet, någon regel om att jag inte ska ha lätta barn, en ny fas eller värmen men nu äter hon klockan 19, 20, 21, 22, 00, 02, 04 och vaknar 05. Dessutom sparkar, bökar, stönar och smaskar hon en sisådär halvtimme efter varje amning.
Jag är desperat och gråtfärdig halva nätterna.
Eller.
Kanske är det tänder på gång, eller inte, för hon håller på att gnaga sönder sina händer och dreglar värre än New Foundland hunden vi hade. Men är det något jag lärt mig från första vändan, typ det enda jag lärt mig, så är det att man aldrig riktigt vet vad som är på gång med de där små förrän efter det har hänt. Allt är en gissningslek.
Fast jag bryr mig inte så mycket om vad som är på gång, jag vill bara sova.
Kommentarer