Fortsätt till huvudinnehåll

Hålla låda.

Pyret är liksom aldrig tyst.
Om hon inte ser saker som hon vet vad de heter och därför måste utannonsera för omvärlden vad de är, ifall någon är osäker på om det verkligen är en buss/bil/cykel/traktor/grävskopa/lastbil/tåg/hus/hund/bebis/pippi/fjäril/blablabla, så säger hon där? Hon vill veta vad den okända faktorn i hennes synfält är så att hon kan utöka sin repertoar.
Annars kan hon ju lite slumpmässigt rabbla alla människor i hennes tillvaro, upprepa vad hon såg för en kvart sen, räkna ända upp till 10, sjunga eller babbla långa haranger som säkert betyder massor.
Det roliga, medan våra öron blöder, är att det inte bara är ord längre. Hon bygger små meningar.
Tåg. Ett tåg till. Där ett tåg till.
Polarn. Skriker. Polarn skriker. Polarn skriker aaaaaa.
Det ständigt utökade ordförrådet och meningsbyggandet hänger tydligen också ihop med utökad fantasi. Hon leker med sitt kök och sina dockor medan hon håller låda och man får veta vad hon pysslar med: Docka äta. Vassegod. Akta varm blåsa ffffffffppphhh. Docka äta Mmm Mmm gott. Åh nej! Docka bajsa!
Jag måste säga att det både roar mig och gör mig stolt. Men det är inte alltid det blir riktigt rätt.

Hon såg en orm, Drake! ropade hon.
En surikat var pippi
Rullator var en traktor.
Humla också pippi (hon gissar förvånansvärt ofta på pippi).
När hon var på balkongen och det började regna pekade hon mot himlen och sa kissar.
När herr B.o.B. släppte en prutt såg hon sig omkring och sa Polarn?

Även om babbladet roar mig så är det rätt skönt när hon väl somnat och tystnaden lägger sig. Om inte hennes syster är vaken. Hon gagaga-gogogo-dadada:ar oroväckande mycket.

Etiketter

Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Skicka en kommentar
Läs mer

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.
Skicka en kommentar
Läs mer

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...
Skicka en kommentar
Läs mer