attvarabob

Förutom spruckna hälar så har jag härlig pms med yrsel, illamående, värk och en känsla av att bära ett ton bly i magen. Morgonens runda blev därav en utmaning, jag tror att jag svettades mer än under högsommarvärmen, och nöjde mig därför med en 3,5 km runda. Men den gick ju hyfsat: Passande prestation en sådan här dag är väl att sitta med ett pussel, vi blev klara på dag 2 Polarn och jag: Inte så passande för pms-humör är att hitta saker kattbebis lämnade efter sig: Det gör fortfarande ont. Till kvällen, när mörkret lagt sig, tog vi en promenad till kvarterets omtalade Halloweenpyntade hus. Särskilt Pyret har beklagat bristen på Halloweenanda i detta hushåll och jag känner mig inte alls insatt eftersom det typ bara fanns i amerikanska tonårsfilmer när jag växte upp. Så det är säkert så att jag underpresterar i detta sammanhang. Underpresterade gjorde inte ägarna till den här trädgården: Jag tror att Pyret fick sin

Idag skulle Pyret iväg på kalas, alltså var det Polarns tur att ha mamma-dag. Polarn valde inte shopping och lunch ute, hon ville ha en hemmadag.  Vi började med en schysst frukost för hur ska man annars orka med dagen. När sen de andra hade åkt ville Polarn hålla lektioner i origami. Jag har hört att hon har fått lära sina klasskompisar att vika lite olika figurer, precis som att hon tidigare fick lära kompisarna att fingervirka. Det förvånar mig inte att lärarna har snappat upp hennes förmåga att lära ut, hon är fantastiskt pedagogisk och trivs utmärkt i rollen. Jag fick göra ett svärd och en svan; Den lilla damen ville sedan gå ner till leksaksaffären och välja en leksak, Pyret fick ju lite kläder på sin mamma-dag. Polarn ville inte ha kläder: Helt livsfarlig och svinkul. Jag hittade denna som present till mig själv; på tal om pedagogiskt: " Du kommer kunna sticka när du är klar med den här boken ", hur bra?! Vid en s

Der anordnades en AW idag, den blev väldigt lyckad på många sätt. Jag tror att de som knöt ihop säcken hittade många små komponenter som passade inte bara mig, utan många i arbetsgruppen, typ 20 personer för att vara noga.  ☆ En kollega som bor på bara några minuters avstånd från jobbet i ett mysigt lägenhetshus upplät sin bostad för ändamålet. ☆ De köpte in libanesisk buffé. En tallrik där hälften snabbt slank ner kunde se ut så här: ☆ Buffé och dricka betalades genom Swish veckan innan. ☆ De hade lagom töntiga lekar, inte för obekväma. ☆ Det bjöds på tårta: ☆Det hela kunde börja tidigt, och därför sluta tidigt och alla kunde ta sig hem på precis samma sätt som alltid. Man blir ju lite lat när man kommer till åren, så AW inne i stan lockar liksom inte. Hemma i ett vardagsrum är ju så mycket trevligare. 

Lurvig väntar på att resterande medlemmar i flocken ska komma hem från pyjamasklubben. Jag försökte tala om att det var en hel timme kvar men hon ville inte lyssna. 

Jag försöker ta mig fram genom hösten på trasiga hälar: Såväl joggingturer som promenaderna till och från jobbet blir något ansträngda med dessa tassar. Hösten är så tröttsam med sin torra luft. Några som inte verkade ha något emot hösten, eller oss var de här: Promenaden hem från skolan är som en Disneyfilm ibland.  En typiskt höstig middag kan man ju ta till för att lyfta något positivt med årstiden. Soppa! Just idag blev det potatissoppa. Jag älskar krämiga, gräddig soppor med bröd till, kan äta hur mycket som helst. Nu till kvällen ordnar vi höstkänslan med en serie baserad på Stephen Kings novell: Chapelwaite . Tack för idag, slut för idag.

Så tittar vi på detta fynd från rean på Lindex; 220 spänn! "Fast, behöver du verkligen en svart kappa till? " Men gud vad ni ska hålla på. Nä, det kanske jag inte gör, eller jo, så här: Jag har en riktigt tunn, ofodrad, eller två sådana egentligen, för sommaren. Jag har en fodrad typ trenchcoat-stil, för tidig höst, sen vår. Jag har en riktigt tjock i ullblandning för vintern. Den här är precis lagom för sen höst, mild vinter, tidig vår. Och en sån har jag inte. Eller jag har en som mer är kort kappa/lång jacka men det är ju inte samma sak. Nu förstår ni varför just den här kappan, med de fina detaljerna, till det överkomliga priset, var ett helt nödvändigt köp.

Det kan vara så att jag har hittat de skönaste jeansen någonsin. Hög midja (så klart), vida ben, inte för långa - inte för korta, härlig färg, perfekt passform och mjuka. Fanns på rea på H&M för 199:- Nu blev det lite så att 90-talet ringde med den här kombinationen, men det kan väl vara lite roligt. Jag gick i alla fall inte över gränsen och matchade det hela med bombarjackan, jag ville inte känna mig utklädd bara för att det är Halloween snart.

Luften på morgnarna är perfekt att springa i nu; kyligt men inte kallt, så skönt. Jag måste liksom hålla mig för att inte ge mig ut varje dag, för det tror jag varken att kroppen skulle uppskatta, eller klara av.  Det är ju märkligt egentligen att något som är jobbigt och kör slut på en också ger sådan energi. Vilket säkert är olika för oss alla, men att pressa mig och klara av lite mer än jag trodde ger en härlig energikick. Att jag har ganska låga förväntningar på vad jag ska klara, hjälper säkert också till att hålla balansen. Fast jag menar så klart inte att pressa kroppen mer än den klarar, den ska ju inte gå sönder. Jag menar det som forskningen allt mer pekar på; att pulshöjande aktivitet frigör en massa gott i kroppen som gör att man mår bra. Man gör ett tufft jobb den där stunden man tränar för att få den där känslan efteråt, precis som man gör med så mycket annat i livet. Den allra största utmaningen med träning är dock det som händer efter träningen: Alltså att f

Jag försökte hantera mitt sneakerberoende idag.  Skoja bara, jag försökte inte ens. Säg hej till de nya bebisarna: Det kanske kan verka som lite mycket, arvsmassorna påstår det varje gång jag köper ett nytt par, men jag kan hantera det här, jag lovar. Bara några till så blir det bra.

Efter en lång arbetsvecka och ännu längre arbetsdag drog jag och kollegan in till stan för att ha ett liv. Vi åt en fantastisk middag på Griffins steakhouse extraordinaire: Alltså kan ni fatta vilken upplevelse att få detta till middag istället för den ständiga fredagspizzan? Det finns ju steakhouse och sen finns det steakhouse, och det är en enorm skillnad. Sen vi promenerade till det här stället: Dramaten alltså. Vi hade fått tips om en pjäs om våld i nära relation som verkade intressant; Ambulans Lite som att åka från jobbet och titta på en pjäs om jobbet, men det förstärkte säkert såväl dramatiken som det komiska. Så snyggt uppbyggt och fullt av smarta detaljer som knöt ihop berättelsen. Men snyggast av allt var hur fyra skådespelare kunde gestalta alla dessa karaktärer utan att det blev otydligt eller fånigt: Och bara sådär så har man fått uppleva livet två gånger på en vecka! Jag har dessutom blivit inbjuden till två afterwork och h

Pyret och Polarn ska eventuellt åka på sin första tävling med pyjamasklubben om någon månad, och vara borta över helgen. Pyret sa bekymrat: " Då måste du se till att hitta på en massa roliga saker och vara hos någon kompis ." Jag svarade enkelt: "Jag ska nog kunna sysselsätta mig."  Hon fortsatte bestämt: " Allvarligt mamma du måste vara hos någon kompis, jag vill inte att du ska vara ensam !" Det är ju väldigt rart av henne, men jag tror inte att hon riktigt kan förstå den fantastiska potentialen jag såg med denna helg: Det kommer nog inte gå någon nöd på mig.

Såg den här på Jacob Gudiol idag: Det beskriver i enkla ordalag att ju mer du rör på dig (de har mätt steg per dag) desto lägre risk har du att dö i förtid, typ.  Jag tänker att det ser rätt bra ut för mig då: Med reservation för att studier är ett sätt att försöka mäta verkligheten, det betyder ju inte att det är verkligheten de lyckas mäta. Meeeen om man ändå snittar på att knata runt 14000 steg om dagen så kan man ju få låtsas som att det kommer ge någon form av belöning. 

Det behövs inte så mycket för att göra mig glad nu för tiden. Några av mina senaste glädjeämnen: Jag lyckades uppdatera Windows på både min bärbara (släp-bara) och min stationära dator på jobbet. Känner mig som ett tekniskt geni, liksom! Det lilla vredet som ställer om från bad till dusch gav upp för ett tag sedan. När duschen användes rann hälften av vattnet genom kranen, vilket gav uselt tryck i duschen och så mycket vatten i badkaret att avloppet knappt hann med. Jag skulle felanmäla, men så glömde jag, sen blev vi alla sjuka, sen glömde jag, sen behövde vi städa badrummet, sen anmälde jag. Dagen efter kom de och lagade den och idag fick jag duscha i en fungerande dusch. Vilken lycka! Jag har tagit hand om fönstertvätten sedan jag och herr B.o.B. flyttade ihop för 24 år sedan, med undantag för när vi skulle flytta och Polarn var 5 månader och Pyret 1,5 år. Så deklarerade jag att nu var det herr B.o.B.s tur de närmaste 20 åren, det var förrförra s

Det började inte jättebra. Pyret kom och sov bredvid mig under natten och drömde en hel del. Så jag fick händer i ansiktet och knän i ryggen från klockan 3, ända tills jag gick upp för att pallra mig iväg till jobbet. Efter en hel arbetsdag skulle jag in till staden . Ni vet, den där med massor av människor som rör sig så himla fort. Jag är inte så snabb i varken kropp eller tanke efter en hel arbetsdag, så det blir snabbt ganska förvirrande. Det gäller inte bara för att det varit restriktioner, utan har nog helt ärligt mer med ålder att göra. Storstadspuls får mig mer att tänka på hjärtklappning och högt blodtryck än på spänning, sus och dus.  Men vad sänker pulsen bättre än mat? Och hur firar man att man får äta vad man vill utan att arvsmassorna blir sura?  Man äter pizza! På 1889 fast fine pizza . Okej, vuxenpizza med chèvre, päron och ruccola, så långt från en hawaii, men pizza ändå. Till sist var det äntligen dags för julklappen från 2019; att gå och se Iliza Shlesing

Löparflowet håller i sig: Vilket härligt sätt att börja dagen på. Polarn skulle ha en härlig dag, för hon skulle på kalas. Hon var så himla nöjd med att få ta på sig sin svarta kostym med vit skjorta och blårandig fluga. Äntligen en hel kostym med matchande kostymbyxor. Dessutom var kalaset på Yomp, så hon skulle ägna någon timme åt att hoppa och studsa, vad kan passa bättre. Pyret bad att få ägna tiden åt sin favoritsyssla: shoppa. Hon och jag strosade runt på secondhand där hon letade ut nya favoritplagg. 2 bälten och 5 plagg till henne, 2 till Polarn och 4 till mig, plus ett par stickor. Allt landade på 200 pix. Då är det lätt att vara generös och säga att hon får plocka vad hon vill.  Så vi fick alla ägna oss åt våra favoriter denna söndag. 

Man kan ju behöva dagar som fylls av roliga och trevliga upplevelser, så jag ordnade en sådan. Var ska man inleda en sådan dag om inte på Upplevelsemuseet: Vi smakade på ovanliga saker: Gräshopporna var minst trevliga i konsistens, det var något med att känna de små benen som var obehagligt. Mjölmaskarna var minst behagliga i smak och syrsor smakade salt. Vi klarade alla att äta upp varsin, så vi är familjen Toxic waste hero då? Sen fanns det ett gäng andra godisar att prova. Helt okej smak, jag tyckte den påminde om blutsaft, men arvsmassorna gillade den inte. Vi luktade på saker: För nog har man undrat hur det doftar på månen och nu slipper jag åka dit och kolla. Kan ju också vara bra att veta vad man har att vänta sig om man stöter på en förbannad skunk någon gång.  Och vi provade saker: Möt Stina, hon var så snäll. Oväntad känsla när den rörde sig sakta framåt. Ibland känner man ju för a