Så var plötsligt dagen för utbildningens sista seminarium här.
Sista planerade pendeltågsresan med pluggkompisen.
Sista promenaden till Socialhögskolan.
Sista Café Prego kaffet.
Sista grupparbetet.
Sista presentationen inför klassen.
Sista kursutvärderingen.
Sista.
En väldigt märklig känsla, oavslutat på något sätt. Kanske kommer det kännas mer avslutat när tentorna är inskickade. Eller så är det en sådan där förväntning på att något ska kännas annorlunda eller speciellt, fast livet bara kommer rulla på. En sak byts bara ut mot en annan, och jag har ju redan börjat byta ut det.
Som ett avslut ändå, så är Universitetskortet och passerkortet avlägsnade från plånboken.
Studentlivet är snart över.
Kommentarer