Ses på andra sidan.

Då så.
Nu går jag en sista gång in i tentabubblan.

Jag var på sista seminariet i den ena kursen idag, och gjorde den sista uppgiften i den kursen. Nu ska jag "bara" gå igenom litteraturen inför tentan som finns öppen att skriva på måndag och tisdag.

På torsdag är det sista seminariet i den andra kursen. Sen ska det in en hemtenta på 4000 ord till på torsdag nästa vecka.

För någon som verkligen inte kan plugga på kvällar, på grund av syrebrist i hjärnan, på grund av sömnlöshet, på grund arvsmassor, så är det inte oceaner av tid kvar. Det lutar åt att jag behöver sitta i helgen och göra klart det sista.

Men det är ju det sista.
Det allra sista.
Efter det, inget mer av: det finns alltid lite mer att läsa, skriva, fundera på, bearbeta, diskutera, kolla upp. Efter det kan jag gå hem och inte kunna göra mer av mitt jobb för dagen. Visst kan man fortsätta fundera, bearbeta, kolla upp, men med skillnaden att det inte ligger en uppgift i bokhyllan som skulle kunna arbetas lite till på. Den uppgiften är på kontoret.
Och inga deadlines. Om en uppgift inte blir klar så finns möjlighet att skjuta upp den en vecka. Utan att få sparken (IG) eller behöva göra dubbelt arbete (extrauppgift), eller göra om den om ett halvår (gå om kursen). Om jag eller arvsmassorna blir sjuka behöver jag inte heller oroa mig för sådana saker, det ställer till det för väntelistan och patienter, men det är möjligt att ta igen.

Så jag kliver in i mörkret nu, ett sista ryck, jag avsäger mig fritid och lugn de närmaste nio dagarna. Sen kan jag ha ett vanligt liv. Hur man nu har det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Läs mer

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Läs mer

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första: Hospitalet, ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...

Läs mer

attvarabob

Leta i den här bloggen