Fortsätt till huvudinnehåll

Ses på andra sidan.

Då så.
Nu går jag en sista gång in i tentabubblan.

Jag var på sista seminariet i den ena kursen idag, och gjorde den sista uppgiften i den kursen. Nu ska jag "bara" gå igenom litteraturen inför tentan som finns öppen att skriva på måndag och tisdag.

På torsdag är det sista seminariet i den andra kursen. Sen ska det in en hemtenta på 4000 ord till på torsdag nästa vecka.

För någon som verkligen inte kan plugga på kvällar, på grund av syrebrist i hjärnan, på grund av sömnlöshet, på grund arvsmassor, så är det inte oceaner av tid kvar. Det lutar åt att jag behöver sitta i helgen och göra klart det sista.

Men det är ju det sista.
Det allra sista.
Efter det, inget mer av: det finns alltid lite mer att läsa, skriva, fundera på, bearbeta, diskutera, kolla upp. Efter det kan jag gå hem och inte kunna göra mer av mitt jobb för dagen. Visst kan man fortsätta fundera, bearbeta, kolla upp, men med skillnaden att det inte ligger en uppgift i bokhyllan som skulle kunna arbetas lite till på. Den uppgiften är på kontoret.
Och inga deadlines. Om en uppgift inte blir klar så finns möjlighet att skjuta upp den en vecka. Utan att få sparken (IG) eller behöva göra dubbelt arbete (extrauppgift), eller göra om den om ett halvår (gå om kursen). Om jag eller arvsmassorna blir sjuka behöver jag inte heller oroa mig för sådana saker, det ställer till det för väntelistan och patienter,  men det är möjligt att ta igen.

Så jag kliver in i mörkret nu, ett sista ryck, jag avsäger mig fritid och lugn de närmaste nio dagarna. Sen kan jag ha ett vanligt liv. Hur man nu har det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.