Fortsätt till huvudinnehåll

Hej då.

När jag går hemifrån på morgonen kryper pyret ivrigt efter mig ut i hallen.
Där stannar hon.
Med stora ögon tittar hon sen medan jag stänger dörren och försvinner.
Det är bra att man hann öva på det i tio år med klumpedunsan till hund, för det känns.
Aj, känns det.
Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.
Skicka en kommentar
Läs mer