Fortsätt till huvudinnehåll

Envis.

Kissekatten är hos doktorn.
Hennes uppdrag för dagen är att kissa.
Det låter ju inte så svårt med tanke på att hon springer på lådan här hemma var tionde minut.
Vi åkte hemifrån klockan 8, då visade ultraljudet att blåsan var tom, så katten fick stanna kvar.
Klockan 14.30 ringde veterinären och talade om att damen hade fortfarande inte kissat, hon hade inte ens tillräckligt full blåsa för att de skulle kunna ta prov med nål.
Rackarns så envis hon är.
Så vi får nog inte hämta henne förrän till kvällen.
Om ens då.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän