Fortsätt till huvudinnehåll

Inte inte deppig.

Jag har haft en dålig dag idag.
När jag pluggade matte på morgonen så gick det sådär (alltså inget vidare), vilket gjorde mig lite deppig eftersom att det snart är prov, och det har ju gått hyfsat (alltså, så att jag kan vara nöjd).
Var tar kunskap vägen när den försvinner iväg sådär?
Väl i skolan kändes det bättre när några andra elever bad mig, mattegeniet (not), om hjälp med några uppgifter.
Jag fick till dom.
Och kunde förklara så att dom förstod.
De tyckte att jag var skitsmart, då mådde jag ännu lite bättre.
Fast då gjorde det att de satte sig bredvid mig på lektionen och fortsatte fråga mig om allt läraren pratade om.
Vilket gjorde att jag inte hörde vad läraren pratade om, då blev jag deppig igen.
När jag kom hem var sjuka katten dålig i magen, och hon är inte alls pigg, då blev jag ännu deppigare.
Och så fick jag ett besked som gjorde mig arg, ledsen, upprörd, orolig, nervös och himla irriterad.
Då blev jag mera deppig ändå.
Sen hade jag typ samtalsterapi med Å, och blev lite mindre deppig.
Nu är jag jättehungrig, vilket gör mig lite mer irriterad, och när jag är irriterad blir jag deppig.
Godissugen är jag också, som gör mig lite till irriterad, och deppig.
Dåligt väder är det också.
Jädra skitdag idag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.