Fortsätt till huvudinnehåll

Tjena måndag.

Då var det dags att komma in de berömda rutinerna igen.
Eller kanske att prova nya rutiner.
Kanske att göra lite tvärtom och ta det lugnt på morgonen och sen promenera hem från jobbet. Då kan jag ta i lite mer och slippa bekymra mig om hur svettig jag blir. Eftersom jag tydligen är nära pension och svettas för minsta lilla nu för tiden, så kan ju en rask promenad i 40 minuter ställa till med en del.

För att slippa gå upp när jag brukar vakna sådär vid 3, så tar jag och lägger sommarens morgonyoga på kvällen istället, kör en godnattyoga. Kanske blir kroppen lite avslappnad och trött av att förlägga såväl promenad som yoga till senare under dagen, så att jag får sova hela natten.

Att investera i en ny yogamatta var i alla fall en bra start.

Det där att svettas för minsta lilla gjorde det nämligen också lite extra utmanande att hålla sig på mattan, så att säga. Det var mer av en slank hon hit, och en slank hon dit, än stadiga positioner.
Efter att ha pillat, klämt och känt på en hel drös olika mattor, föll jag för en matta i naturgummi från Energetics. Till och med i dagens värme höll sig mina händer där jag satte dem. Så behöver jag inte oroa mig för att bryta höften ovanpå allt annat.

Nu får vi se om jag får ordning på min arma lekamen under hösten istället. På det igen bara.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.