Inte ta tag i söndagen.

Efter en natt med bara några uppvaknanden och märkliga smärtor, sov jag ända till 8.30. Eftersom jag blev näst intill serverad frukost så hjälpte jag till att göra rent köket efteråt. Kan hända att jag lade märke till vissa skillnader i hur det kan se ut när köket görs rent, beroende på städare.

Kan också hända att jag tog hand om saker som legat i väntan på att tas omhand sedan någon vecka tillbaka. Fast jag inte skulle. I bara farten kanske jag också gjorde rent och plockade undan några andra saker i hemmet, bara för att jag inte orkade se det. Men annars har jag inte städat eller plockat undan på mer än en vecka. Det vill säga; inte jag heller.

Inte tog jag tag i vad vi skulle göra med denna fina sensommardag heller. Jag satte mig istället på balkongen med Polarns fina solros till sällskap.

Så först runt lunch beslutades det att nejsägarna skulle få stå tillbaka och att vi skulla åka in till söder och hitta någon god lunch.
Det gjorde vi.

Förlåt för de inte så Instagram-perfekta bilderna, men jag hann börja äta innan jag kom på att det är nödvändigt att dokumentera känslan. Koh Phangan levererade svingod mat, även om servicen var i segaste laget. Pyret blev helt besatt av deras Bananapancake, fast den inte alls var som i Thailand.

Vi lyckades få med arvsmassorna på en promenad, från söder till Globen, så jag fick både tanka D-vitamin och bli Hjärnstark. Även om minsta ansträngning ger mig mjölksyra och gör mig flåsig nu för tiden. Så i toppform.

Nu är det dags för vardag på heltid igen. Det kanske kan behövas.