Fortsätt till huvudinnehåll

När man får hjälp.

Pyret och Polarn bestämde att de ville göra frukost till mig imorse. Jag fick beställa från en meny och boka bord, det hela var väldigt planerat. De dukade fint med duk och servetter, la på upp på tallrikar och bar ut på bricka. De dekorerade tjusigt också.


De var också noga med att hjälpa inte bara mig, utan varandra, som att hjälpas åt att bära brickan med påfyllning av blåbärsyoghurt. Det ledde till lite extra arbete för mor under morgonen.


Resten av dagen fick vi att gå genom att åka in till stan, äta lunch på Hötorgsgrillen, och gå på bio. Angry birds 2 var riktigt rolig, snäppet bättre än 1:an till och med. Vi hade sällskap av exakt 4 mormödrar med barnbarn, en mamma med två barn, och en pappa med ett barn. Det var ganska luftigt i salong 1, kan man säga. 


Pyret hade dock lite bråttom att efter filmen ta sig till en Akademibokhandel. För länge sedan fick hon en lista av en kassörska, där skulle man fylla i de böcker man läst på egen hand och tjäna in Läsborgarmärken. Eftersom läsning har gått så bra för henne har jag under sommarlovet försökt uppmuntra henne till att sätta sig ner med en bok emellanåt. Speciellt när hon sagt de klassiska "Jag har tråkigt." Hoppa in i böcker är ju ett fantastiskt sätt att uppleva saker, säger jag.

Häromdagen kom hon att tänka på den där listan. Vi hade tappat bort den, men såg att det gick att skriva ut en egen på Akademibokhandelns hemsida. Vips så började hon välja böcker ur bokhyllan och sätta sig i sin säng, eller soffan, och läsa. Jag skrev upp böcker och kunde snart skriva under på att hon läst fem stycken, vilket ger det första Läsborgarmärket. Att hon verkligen läst böckerna kan jag intyga eftersom hon sitter och ljudar högt medan hon läser. 

Vi klev alltså in på en Akademibokhandel med vår utskrivna lista och frågade om de hade Läsborgarmärken. Kvinnan i kassan svarade att det hade de och frågade om vår utskrivna lista. Genast fick vi en ny riktig lista (och några extra i reserv) att skriva upp framtida böcker på, och Pyret fick sitt första märke.


Nu är hon taggad på att läsa fem böcker till för det röda märket, och fem till efter det för det svarta. Jag tycker att det är världens bästa sätt att hjälpa till att uppmuntra barn att läsa mer, och jag beundrar hur personalen i butikerna engagerar sig i det hela.

Imorgon är det fredag. Jag känner av slutet på semester-deppen och funderar febrilt på hur den sista helgen ska kunna bli extra härlig, mysig, rolig, trevlig och ledig. Självklart är insikten om att det bara kommer bli en helt vanlig helg det som ger den deppiga känslan. Jag är inget om inte en realist, B.o.B. och allt. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.