Fortsätt till huvudinnehåll

Smör och bröd för energi.

Det blev föreslaget att ta en promenad ut till Blockhusudden för att göra ett besök på fiket där. Så då gjorde vi det; gick från Stockholms södra ner till färjan vid Slussen, och därifrån ut till Blockhusudden.
Det var en fin promenad, och lång promenad, som hade blivit väsentligt trevligare om caféet där ute inte tog 50 spänn för en vallmofralla med ost. Det var det enda alternativet för arvsmassorna, som inte uppskattar smörgåsar, paj eller sallad med ädelost, getost, räkor eller dijonsenap. Själv slog jag till på en skiva rågbröd med en skiva getost och en halv avacado för 75 pix tror jag det var. Vi var så tvungna efter en sådan lång promenad ut till där det inte fanns andra alternativ. 

Innan min arma lekamen, som alltid är i ett stadie där den känns som i en evig uppförsbacke präglad av trötthet men ännu mer så den "däringa veckan", gav upp efter dagens bravader, gav jag lite omsorg till mina blomster. En övervuxen Aloe Vera fick större kruka, ny jord och rensning av blad. Jag fick också ge mig ut i förrådet för att hitta krukor till mina två, nya, härliga doftpelargoner.


Ska ge mig ut på jakt efter finare krukor sen, så har jag ett projekt till. 
Det känns som att min blomsamling börjar domineras av 70-talet. Olika svärmorstunga, palettblad, aloe vera, olika pelargoner, korallkaktus, och en palm, för att ge några exempel. Och efter ett besök på Ellegulles arbetsplats blev jag sugen på mer, som en hederlig kristi törnekrona. Tantvarning de lux. 

Resten av dagen var i viloläge, för tanten tål ju ingenting nu för tiden. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...