Att vara inomhus mer eller mindre hela veckan gör arvsmassorna "lite" rastlösa. Mig med. I morse var de så "all over the place" att vi fick näst intill panik.
"De måste uuuut!"
Ut ville de men självklart måste påklädning av vintermundering leda till ilska, tandgnisslan och tårar. För att de inte vill ha underställ. För att de inte vill ha skidbyxorna. För att de inte vill ha tjocka mössor. För att de inte vill ha fleecetröja. För att de inte vill gå på toa innan vi åker. För att det är obekvämt med mycket kläder.
Det tog en timme att få dem utanför dörren och det gör en ju så himla taggad på en dag i skogen, för deras skull.
Men efter ett stopp för utfodring innan aktivitet så kom vi till Tyresta nationalpark och kunde ta oss runt i deras barnstig; "Tjäderstigen". Då var det ju tydligen rätt kul att klättra runt i snön för arvsmassorna var på ett fantastiskt humör. De klättrade, åkte kana, balanserade, sprang och hoppade runt alla kilometrar. De blev belönade med fika efteråt. Fast det ledde ju till ny tandgnisslan eftersom de skulle ta av sig en del av munderingen, och sen ta. på. sig. den. igen.
Det var skönt att komma ut och röra på sig, det tror jag att arvsmassorna också tyckte. Fast det var fasligt skönt att komma hem igen. Jag undrade för en stund hur skadligt det egentligen är att låta dem spendera all sin fritid framför tv:n, tills jag kom på att det skulle driva mig till vansinne att inte få komma ut. Så imorgon tar vi väl en ny fight med en typisk sociala-medier-kommentar angående de lite mer utmanande delarna av föräldraskap i bakhuvudet: "Det är väl ingen som påstår att det är lätt att vara förälder." Nä, men inte att det ska vara ett mentalt världskrig angående vinterkläder varenda gång man ska gå ut heller.
Kommentarer