Polarn:
"Jag önskar att jag va en kille. För när jag och Pyret får bebisar så kommer det finnas tre mammor men bara en pappa i vår familj."
Jag:
"Oookeeejj... Så tänker du att om du var kille så skulle det bli två mammor och två pappor i vår familj när ni får barn?"
Polarn:
"Ja. Det skulle vara mer rättvist."
Och rättvisekonceptet är stort just nu, så stort att de inte ens tänker på det själv. För de turas om till och med när det gäller vem som tycker att det är läskigt att ta medicin. Den här gången är det Polarn. Hon ber Pyret att vara med henne som support när det är dags att ta Alvedeon för den där 39.5 febern. Det gör Pyret så gärna, för Polarn var ju stöd för henne när hon var rädd för att ta medicin. Så varannan sjukdom ungefär så gråter Pyret och Polarn sitter med och tröstar och talar om att det kommer gå bra, varannan sjukdom är det Polarn som är ledsen. Ingen logik alls i det där. Men det är väldigt rart att höra Polarn säga:
"Jag vill att Pyret hjälper mig, så det inte känns så läskigt."
Snart turas de om att sparka på oss när vi sover. Allt för att göra det mer rättvist.
Kommentarer