Fortsätt till huvudinnehåll

Bara som det är.

Idag har jag mest suttit och fått pepp av handledaren att utnyttja det här, våga sätta prestationen åt sidan för en gång skull och bara ta för mig utifrån mina behov. Jag lovade.

Sen satte vi igång och fylla den nya Outlook kalendern. Jag leddes runt bland personalen för att boka in ett möte med var och en av de som var där. Syftet var att få lite bättre koll på organisationen, se olika arbetsroller och få insyn i socialförvaltningens alla områden. Det skulle dessutom ge mig möjligheten att få syn på intressanta områden att fördjupa mig i, fast jag fick också redan nu svara lite svävande på erbjudanden att hänga med på ditt och datt. Jag vet ju inte ens vad de erbjuder. Något jag tackade ja till var att handledaren skulle kolla upp om jag kunde få vara med på ett chefsmöte, inklusive övernattning, på ett stort, fancy konferensställe. Det vore ju rätt nice.

När jag skulle hem behövde jag hoppa in på Åhléns och köpa hårgrejser och sprang på en väska.
Behöver jag en ny väska?
Nej.
Men den var fin, väldigt fin.
Den var praktisk (5 innerfack, ett datorfack, ett ytterfack, nyckelhållare).
Den var i äkta läder.
Den var nedsatt med 70% från 1199 spänn.
Så jag köpte en väska till. Utan minsta dåligt samvete eller "jag förtjänar" eller "jag unnar mig". Jag köpte den för jag ville ha den.

Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...
Skicka en kommentar
Läs mer

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.
Skicka en kommentar
Läs mer