Fortsätt till huvudinnehåll

Bara dag 2.

Vi har varit på språng idag. Förmiddagen ägnades åt två möten i två vitt skilda verksamheter. Det var inte bara intressant att se strategens roll i arbete, utan roligt att känna att utbildningen kickar in emellanåt och att man faktiskt kan en del av det de pratar om.
Jag fick möjlighet att höra mig för om det där att jag skulle vara "grymt egoistisk", för jag hörde att någon av alla som presenterades igår arbetade med utbildning i MI metod. Fanns det någon möjlighet att jag skulle kunna få gå en sådan inom ramen för praktiken, eftersom jag också uppmuntras till att utnyttja alla inom verksamheten, inte bara handledarna. Jo men visst, det fanns ju faktiskt 2 till som ordnade sådana utbildningar, så det skulle vi undersöka. Dessutom kunde jag ju få titta på deras utbildningskatalog och se om något annat intresserade mig.
Oj.
På eftermiddagen hade vi ett litet planeringsmöte med båda handledarna. Jag blev erbjuden att få vara projektansvarig för ett mindre projekt som socialförvaltningen skulle hålla i.
.....
Ooookkkeeejjj.

Det slängdes också fram förslag på att vara med på ett "mingel" för chefer inom olika förvaltningar när de skulle brainstorma, för att få bättre överblick. Imorgon ska jag få vara med och skriva på ett remissvar till en proposition. Jag skulle få sammanställa en undersökning. Jag ska få vara med på vissa möten med diverse experter inom olika områden. De ska hjälpa mig med material till mina skoluppgifter. De talade också om att när de berättat på ett personalmöte att det skulle komma en student, så hade i stort sett alla 42 medarbetare sagt till att de gärna tog med mig en dag för att visa mig deras jobb. Handledarna sa att jag kanske istället skulle intervjua varje person och sen välja ut några särskilt intressanta. För 42 av dagarna under praktiken kanske inte ska ägnas åt att följa med någon, det kanske inte skulle vara så givande för mig, även om medarbetarna gärna ville det.

Herrejävlar. Jag känner mig överväldigad och på en och samma gång ytterst kompetent och inkompetent. Jag har jobbat massor med administrativt på jobbet med journaler, bokningar, koder, beställningar och tjafs. Dessutom har jag ägnat mycket tid åt att skriva tentor. Det har aldrig varit ett problem, jag lär mig snabbt, jag får alltid höra att jag greppar saker lätt. Ändå sitter man där och undrar var i hela fridens namn de fått för sig att jag skulle kunna den typen av arbete.

Men det är dag 2. Precis som att varenda uppgift i varenda skola, såväl Komvux som Högskola, ter sig fullkomligt omöjlig när man läser den i kursens början, innan man satt sig in i ämnet, så blir den inte fullt lika omöjlig när man läst och hört saker.
Det här är en fantastisk möjlighet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.