Jag känner mig lite överdoserad på vuxenhet just nu. Det är så väldigt mycket av att hantera saker, ta ansvar, och leda, allt sånt där som hör till att vara vuxen. Som att vuxen är något man någonsin går och blir.
Man ska hantera besked, med en suck och jämt vemod, fast de egentligen får en att vilja dra täcket över huvudet och vägra komma ut tills någon har kramat en och strukit en över håret i flera timmar.
Man ska låtsas vara i kontroll, ha vett och förstånd, veta vad man pysslar med, fast man egentligen inte alls känner sig redo.
Man ska stå på sig, säga ifrån, ta ställning, fast man egentligen inte orkar och bara vill att någon annan ska svepa in och ta över.
Man ska vara en förebild, en stabil punkt i tillvaron, någon som tar hand om, när man egentligen inte vet vad fasiken man håller på med och mest vill att någon annan tar hand om en själv.
Jag vill slippa vara vuxen för ett tag. Jag vill ligga i soffan och äta chips, jag vill dra på mig klackar och dricka drinkar på något löjligt ställe, jag vill säga "jag vet inte" och be någon annan ta över. För jag har nog fasiken inte blivit vuxen än. Även fast jag gör alla de där sakerna som vuxna ska göra, betyder ju inte det att jag vill göra dem.
Kommentarer