Fortsätt till huvudinnehåll

En lång, liten weekend med snurr.

Visste ni att det finns coola djur i Parken Zoo? Alltså, vi pratar om tigrar, röda pandor, komodovaraner, leoparder, sandkatter, jaguar, miniatyrhästar, fossa och en hel drös andra.
Vi hann knappt komma in innan vi såg en tiger knata runt, vi hamnade mitt i matningen av uttrarna och sandkatterna, men det som lockade mest var en jäkla klätterställning.

Så vi gick raskt iväg till Lilla Zoo, det borde väl väcka ett intresse för djuren. Vi grundade med en glass så där på typ årets varmaste dag, sen skulle vi klappa djur! Polarn gick raskt runt och frågade "Får jag klappa den?" så fort hon såg en get eller ett får, sen drog hon handen över den en gång innan hon upprepade proceduren etthundrafemtioelva gånger. Pyret ledsnade efter fem minuter och ville äta yoghurt. Bara klappa på en enorm landsköldpadda distraherade den lilla damen från ett akut laktos/socker begär som kom från ingenstans.

Okej. Vi gav dem varsin yoghurt och sen gick vi till något café som tog bra betalt för smaklösa paninis i ett försök att utfodra arvsmassorna. De enda djuren jag lyckades se sen var några lemurer, men det var liksom i förbifarten för Pyret ville bara rusa genom Lemurernas värld och istället gå till nöjesparken och åka karuseller.
Djuren var så t.o.t.a.l.t ointressanta i konkurrens med åkattraktioner.

Vi gav upp.
Evigt tjatande ger ändå ingen ro för att betrakta alla djuren, så jag har bara en områdeskarta som källa till att alla de där coola djuren finns. 


Jag och herr B.o.B. fick istället åka ALLA karuseller på hela tivolit. A.L.L.A.  Eller jo, två var trasiga och en var de för små för, men alla andra. För även om det var så himla bra att varenda attraktion hade ganska låga krav på längd, så var de flesta så att en vuxen skulle följa med om barnen var i våra miniatyrbarns storlek. Både jag och herr B.o.B. avskyr karuseller. Även de som treåringar gillar.
I flera timmar fick vi göra bland annat detta:

Några var ju behagliga, andra ville man att de skulle ta slut på en gång. Men Pyret älskade det. Polarn förhöll sig mer skeptiskt, hon såg ut som ett stenansikte varje gång, men sa att det var kul. Utom på en, då ville hon gå av.

Jag måste säga att Parken Zoo helt klart är ett bättre alternativ än Kolmården. Det var inga köer någonstans, tivolit hade skit mycket som ungarna kunde åka, det fanns massor med lekplatser på Zoo't, de hade stackars människor som gick omkring utklädda och spexade och sjöng för barnen överallt, för den som inte har något emot att trängas ingår även inträde till ett bad. Om nu bara dessa ställen kunde fixa ställen med hyfsat käk så.

På kvällarna gav vi oss ut i Eskilstuna centrum för att äta och roa barnen. Så himla fint! Härliga parkområden med mycket sittplatser, bland annat genom att man kunde låna solstolar lite här och var. Arvsmassorna sprang sig tokiga på all gräsmattor. 
När andra pratar om att bo i Stockholm city som att det vore en dröm, förstår jag inte alls. Men Eskilstuna centrum skulle jag kunna bo i, lugnt, vackert med småstadskänsla. 

Efter hotellfrukosten (aj love jo) på söndagen drog vi hemåt, men stannade på Lida för att äta lunch och bada lite. Eller bada och bada, mer styrketräna. Barnen vill ju att man lyfter, bär, hoppar, svingar, hjälper att "simma" och doppar dem, oavbrutet. Men kul har de och vi hinner ju ändå aldrig träna så man får väl passa på.

Helgen känns som att den har varat i en vecka och jag känner som att jag har fått semester. Vi har haft det så jäkla mysigt. 
 


Kommentarer

greken sa…
Härligt!!! Men lovar att västerås centrum är minst lika mysigt.... ����
B.o.B. sa…
Vi kommer! Säg bara när!!
B.o.B. sa…
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa…
"Svin(g)-kul" att dom döpt den till "Sving-kul" ��:) /M-F
B.o.B. sa…
Visst är de fyndiga! :)
Parken Zoo sa…
Hej familjen! Vad roligt att ni hade en fin dag hos oss i Parken Zoo! Välkomna åter! Allt gott, vänligen Jannica jannica.sjostedt@parkenzoo.se

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.