Fortsätt till huvudinnehåll

Howdy cowboy.

En heldag i vilda västern; High Chaparall.


Det fanns:
Hästar.
Ånglok som stannade och avvärjde ett rån.
Hästar.
Lucky Luke föreställning.
Hästar.
Båtfärd med ångbåt.
Hästar.
Små städer med teman.
Hästar.
Bisonoxar.
Hästar.
Mat och dryck, popcorn, våfflor.
Hästar.
Spontana små händelser med karaktärer från showerna och alla anställda.
Hästar. Med mera.

Ungarna trivdes, speciellt Pyret då, för jag nämnde väl att det fanns hästar lite här och var och hon fick både rida, åka dilligans och klappa på några. Enligt arvsmassorna så var allt under hela dagen det roligaste och jag tror dem för så här gnällfritt har det nog inte varit på länge. Då knatade vi ändå runt från klockan tio till klockan fem. Jag trivdes också, det var enkelt smidigt, prisvärt och underhållande. Barnen blev bara vettskrämda vid varsitt tillfälle så det var tydligen anpassat för hyfsat små barn också. Pyret blev rädd när vi åkte tåget, det stannade och utanför fönstret startade en liten "föreställning" där tåget skulle rånas. Det smällde, pangade och en rånare klev ombord och beordrade alla att hålla upp händerna. Pyret grät lite. Men så viskade rånaren när han gick förbi att "Här går det bra att hålla händerna för öronen istället (för att hålla upp dem)". Då släppte rädslan. Polarn ropade på mamma och satt hela lunchen och höll mig i handen när några "skurkar" plötsligt öppnade en dörr där vi satt, och spanade innan de smet förbi. Å andra sidan hade hon samma reaktion när Scandic hotell maskoten "Sigge" gick mellan borden när vi åt middag, medan Pyret rusade iväg och gav den en kram.

Nu bär det hemåt. Barnen är helt slut, vi kommer komma hem sent och då ska vi hinna packa ihop inför skolstart imorgon, men det var det värt. Vi fick en fin avslutning på sommarlovet och herr B.o.B. har avslutat sin semester och kan äntligen pusta ut och återgå till jobbet. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: