Fortsätt till huvudinnehåll

Parkhäng.

Mammakompisen tog med sig sin arvsmassa och vi tog med oss våra och så drog vi iväg till Mulle Meck-parken i Ulriksdal.

Herr B.o.B. var där på en vardag och tyckte det var ett härligt ställe. Det var det också, det är så himla schysst med lekplatser som verkligen sätter fart på barnens fantasi och skapar en rolig fantasivärld. När det är små hus som de kan gå in och upp i och åka rutschkana ut ur. När det finns bilar och båtar som ser ut som leksaksbilar och leksaksbåtar och inte bara är målad plywood. När det finns små bäckar och broar i kuperad mark.
Jag skulle ha älskat det när jag var barn.
Våra ungar gjorde det nog också.

Fast nu var det inte vardag, som när herr B.o.B. var där sist, nu var det söndag, så halva Stockholm tyckte det var en schysst lekpark, märkte vi efter ett par timmar. Då rörde vi oss hemåt för att fika lite istället, för jag får lite krupp av att vara på fullpackade ställen.

Det är väl det som är nackdelen med att bara vara ledig på helger så här på sommaren, och att vara av en lätt osocial natur; att jag inte kan utnyttja vardagarnas lite lugnare tempo på ställen som lockar barnfamiljer. Men det är ju verkligen inget värt att gnälla över, vi fick en riktigt härlig dag i gott sällskap ju.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.