... bullnonsens.
Vi bestämde oss för att prova att ha båda barnen bak i bilen, när vi ändå skulle böka runt med Polarns nya barnstol. Inte fasiken vet jag hur vi tänkte exakt men det har fallit ganska snabbt in i kategorin gör-om-gör-rätt. Andra har ju så, andra får vara lite vuxna och sitta fram, andra säger att: Äh, även om ungen sitter fram så kan man ju inte göra så mycket när den skriker. Andra ja, dom som inte har en Pyret.
Vi har testat några svängar men hennes panik över att sitta fast, som kom tidigare, blir till fullskaliga utbrott nu. Dessutom börjar hon redan på väg till garaget att förklara att hon inte vill åka bil, hon tycker inte om att åka bil. Dagens utflykt resulterade i att hon drog igång på sin fulla kapacitet, och med det menar jag hysteri, och lyckades dessutom skrämma upp sin syster så pass att hon skrek tills hon knappt kunde andas längre. Jag fick riskera livet genom att dra av mig bilbältet och slänga mig mellan stolarna för att lugna ner båda arvsmassorna eftersom vi inte hade möjlighet att stanna.
Så, tillbaka till Pyret fram och Polarn bak då. För husfridens skull.
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Kommentarer