Fortsätt till huvudinnehåll

Hon kommer aldrig veta något.

Nu var det ju så att Polarn råkade välja just min och herr B.o.B.s bröllopsdag för att göra premiär i världen.
Fast det vet ju inte hon.
Än.
Så vi bestämde oss för att låtsas som det regnar, vilket det gjorde idag, och lämna bort henne och Pyret en stund. Vi fikade, strosade på stan, åt en långsam middag med förrätt, pratade till punkt, shoppade och struntade i barn som skrek för att det inte var våra. Bara vi två, för första gången på över ett år. På vår 16:e bröllopsdag.
Polarn fyller därför i år på söndag just i år, eftersom att hon har noll koll på almanacka och sitt personnummer. Den som skvallrar får smaka på småbarnsförälderns utarmade vrede. 

Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.
Skicka en kommentar
Läs mer